Sömnlösa nätter är frustrerande och tärande på psyket.

I natt har Ture begåvat oss med ännu en sömnlös natt.

Han har skrikit i omgångar hela natten, när man precis lyckats slumra till har han startat om.

Så fort han har hostat till lite så har han vaknat.

Jag får lite halvpanik av att inte få sova ordentligt, blir frustrerad och irriterad.

Ändå kan man ju inte bli arg på den lille mannen, han skriker ju för att något är fel.

Vad som är felet är ju ofta en gåta i sig själv att lösa, men oftast finns det inga lösningar på Tures sömnlösa nätter, enbart teorier på vad som kan vara felet.

Idag har han haft en dag med lite feber, lite hosta, lite rinn i näsan och en tand som precis är på väg att spricka igenom...

Är febern då en förkylning eller enbart pga tanden? Ja, vad vet man???

Nä, nu får den lille unge herren börja prata så han kan tala om vad som är felet!

Känner på mig att vi får ännu en sömnlös natt, kvällssovandet har ju börjat med några gångers skrik redan nu...

Bara att bita ihop...

Idag begav vi oss till Hemlingby, min Vårruset-träning har startat idag!

Jag var orolig för hur det skulle gå att springa, jag kom  på att jag inte sprungit en meter sen Vårruset 2008, dvs snart två år sen!!!

Jag förberedde mig på det värsta.

Den enda slingan som var springbar var 2 km slingan. Jag satsade på ett varv till att börja med.

A roade Ture och jag startade min runda.

Till min förvåning gick det relativt lätt i början! Flåset hade jag, men benen var tunga. Kanske mina eviga barnvagnspromenader gjort susen ändå?

Efter ett varv var benen blytunga, men eftersom jag fortfarande inte var trött i övrigt började jag ett varv till. Jag tänkte att klarar jag en kilometer till så är jag nöjd.

När jag sprungit tre km, då tänkte jag: Näääe, jag ska baske mgi kunna skryta i bloggen om att jag sprungit fyra kilometer! Tänkt och gjort, jag släpade runt mina blyklumpar ett helt varv till!

Nu sitter jag här och skryter, och det gör jag med gott samvete!

Jag är ju hur bra som helst! Jag har aldrig orkat fyra kilometer någon gång i mitt liv på årets första joggingrunda.

Får jag bara fart på blyklumparna så kommer jag kanske att vara i mitt livs form på Vårruset om en månad!

Så här kommer jag se ut då:

På eftermiddagen igår var jag irriterad och arg. Jag hade ont i käften som tusan, men tror ni nån fattade det???

Nejnejnej, morsan hon kämpade med att försöka få mig att sova, jag bara skrek och skrek.

Ingen aptit hade jag heller och bajsade löst gjorde jag, ändå fattar de ingenting.

Jag försökte visa på alla sätt att jag faktiskt hade skitont.

Jag var irriterad, argsint och skrikig hela eftermiddagen och kvällen igår. Matvägrade nästan också för att de skulle förstå.

Inte förrän en timme innan läggdags ramlade polletten ner hos morsan.

Då blev det helt plötsligt jättesynd om mig, jag fick min kalla bitring och de fjäskade som bara den för mig.

När jag skulle lägga mig stoppade morsan upp en sån där tablett i rumpan på mig, sen sov jag sött hela natten.

Tänk om min segtänkta föräldrar hade kunnat fatta galoppen lite tidigare, då hade jag nog sluppit gå igenom denna hemska dag. /Ture

Som ni vet har jag ju en ltien herre vid namn Ture som underhåller mig nästan jämt. Vissa saker kan vara svåra att hinna med, men denna vecka har jag dessa små mål:

• Försöka få bort snön från gräsmattan och kratta bort alla löv från i höstas! (Status: Jag har skottat ut lite snö än så länge)
• Leta reda på någon som äger två bockar som jag kan lägga hyllplanen på som ska målas (kanske du äger ett par???) (Status: Jag har lagt ut lite krokar iallafall, inget napp ännu!)
• Rensa en garderob som det ramlar saker ur varje gång jag öppnar den.
• Göra vår på altanen, dvs städa, torka fönster och piffa till lite.
• De vanliga hushållssysslorna, så som tvätt, dammsugning och skurning. (Status: Klart! Dammsugit och skurat hela huset)
• Starta joggingen inför Vårruset. (Status: Började idag tisd. med 4 km)

Jag tror det blir svårt att hinna allt eftersom mycket är planerat denna vecka, men försöka ska jag iallafall!

På nästa veckas mål står tex. målning av Tures rum och målning av hyllplan.

Vår filmtorka är över, här avverkas det film på film! Vi har ju en del att titta på, filmerna har hopat sig!

Denna film var den mest creepiest film jag sett på länge...Långt efter att filmen var slut kände jag att jag hade larver innanför skinnet...bbbrrrrrr, jag ryser fortfarande bara jag tänker på det. Jag tror jag ger den 3,5 av 5, den hade kunnat få 4 om det inte var för mina krypande larver innanför skinnet efter filmen...Jag hade tur som slapp mardrömmar om larver och elände iallafall...

Den här filmen pratar ju alla om, den skulle vara så otroligt bra.

Till en början fattade jag inte riktigt varför folk höjt den till skyarna, när han väl hamnade i fängelset trodde jag att filmen skulle bli en seg historia med lite handling, men oj vilken tvärvändning filmen gjorde då!

Jag ger den 4,5 av 5 (den hade nog kunnat få 5 om det inte varit för att handlingen stangerade i fängelset en stund...)

Har ni sett vad som hänt med mig? Jag har fått röda kinder och prickar.

Är jag sjuk eller vad har hänt???

Mina kusiner verkar vara ännu värre däran...Titta bara här nedan./Ture

Första filmen som sågs var "The ugly truth", A suckade redan efter 10 minuter och ville att vi skulle stänga av. Som ni redan vet är jag ju lite svag för romantiska komedier, så jag var tvungen att se klart. Jag mutade A med att han skulle få välja nästa film. Denna film var väl rätt löjlig så även fast den tog sig mot slutet så ger jag den 2,5 av 5.

Denna film valdes av A, och jag måste erkänna att han gjorde ett mycket bra val!

Jag var lite orolig för att jag skulle få mardrömmar inatt, men jag klarade mig.

Denna skräckfilm måste bara ses! Jag ger den 4 av 5.

Nu ska jag lära er hur man håller sina föräldrar vakna på natten.

Här är mina knep:

Metod 1, Accelerering:

Börja långsamt "gnöla" lite, de kommer att tro att du bara vill ha nappen. När du fått nappen, låt dem invaggas i falska förhoppningar, dvs att du somnade om. Vänta en lagom lång stund (förslagsvis till dina föräldrar precis slumrat in), accelerera volymstyrkan på "gnölet".

Nappen sätts åter igen in i munnen, nu låter du inte dina föräldrar tro att du somnade. Nu sätter du på volymstyrka nr 3, dvs "gnölet" är utbytt av skriket.

När du skrikit en stund på styrka 3 kopplar du raskt på max volymen.

Skrik för allt du är värd.

Efter en stunds skrikande kommer antagligen nappflaskan.

Om du orkar efter att ätit upp innehållet, fortsätt skrika.

Oftast blir man ganska trött efter maten, jag brukar somna.

Men dom går inte säkra mina föräldrar om en halvtimme kör jag eventuellt samma metod igen.

Metod 2, Gallskriket:

Ladda en stund, hämta andan, ta djupa andetag och GALLSKRIK.

Det kommer garanterat få dina föräldrar att hoppa ur sängen. En gång såg jag faktiskt att min morsa tog snedsteg för att hon var så yrvaken.

Fortsätt gallskrika så länge du orkar/till nappflaskan kommer (vem kan tacka nej till käk?)

Morsan och farsans olika teorier om varför jag vaknar och skriker om nätterna:

Magont, tandsprickning, växtvärk, mardröm...

Vad tusan, kan man inte bara få vakna för skojs skull, måste det finnas en ursäkt för att jag vaknar om nätterna?

Nu har jag hållit mina föräldrar vakna två nätter på raken med ovanstående metoder. Morsan och farsan har redan hunnit med att tro att det är magen eller tänderna.

Undrar om jag ska få låta dem sova inatt eller om jag ska köra en gång i halvtimmen inatt också??

Vad tycker ni? /Ture

Ps. Moster Malin, det är himla roligt att du klarar av att behärska datorn så pass att du skriver kommentarer till mig också, jag är väldigt imponerad över dina kunskaper!

Ett foto på mig när jag till synes sover fridfullt i min resesäng, en kvart efter att detta kort togs utövade jag metod 1!!