...blev det när Ture fick sin modersmjölksersättning!

Stackars lilla pojk, han måste ju ha varit ständigt hungrig innan han fick ersättningen.

Nu när han får flaska så är han så mätt och nöjd, och jag kan lägga ner honom i spjälsängen och dra på trissor, ungen sover en sisådär två timmar också!!!

Mellan ersättningarna får han bröstmjölken, jag ger bara ersättning tre ggr per dag än så länge.

Nöjd pojk och nöjd mamma och pappa, kan det bli bättre?

Jag ser en ljusning i tunneln!!!

Idag gav jag mig på att prova syrrans bärsele för första gången.

Det blev ett Hallelujamoment!

Ture blev tvärtyst, jag kunde gå runt här och plocka och dona lite. Efter en stund somnade han till och med i den.

Nu har han suttit i den en hel halvtimme, tvärlugn. Kanske kan jag börja blogga igen då???

Jag ska väl kanske inte ropa hej än, har ju bara testat den en gång, men det verkar lovande iallafall.

Inget annat hjälper ju, har provat babygym, babysitter,bilbarnsstol mm. Tänk att det blev så tyst i en bärsele!

Idag har vi varit på BVC för vägning också, fjuttiga 10 gram hade han gått upp i vikt, så nu ska jag börja ge honom lite ersättning för att se om han blir lite nöjdare och får en lite bättre viktuppgång.

På fredag är han tre veckor och har fortfarande inte kommit upp i vikten han hade när han föddes.

Håll tummarna för att ersättningen funkar nu då!

En aniiing hektiskt har jag det för tillfället.

En viss liten Ture underhåller mig varenda minut om dygnet (nästan).

Han har sina skrikperioder exakt heeela kvällar, inget annat än bröstet hjälper. Igår ammade jag så att jag hade en vattenblåsa på bröstet. Aaaajjjj, vad ont.

På dagarna kan ahn bara sova i en rullande vagn, så fort vi kommer hem och vagnen blir still så vaknar han och självklart börjar han att skrika efter käk...

Jag går till och med på toa bärandes på Ture i famnen. Duscha är inte att tänka på förrän Anders kommer hem efter jobbet.

Nu kanske ni förstår varför det inte blir så mkt uppdateringar här på bloggen...

Ture är trots allt världens goaste lilla näpna unge, han är värd sömnbristen och all uppmärksamhet (fastän att jag längtar efter en halvtimmes "ledigt" emellanåt...)

Ture heter jag och jag kom till världen den 28:e augusti. Morsan tycker att jag kom ut rätt snabbt, 8 timmar tog det tydligen. Jag tyckte det var lika bra att komma ut i tid så att jag hann hem från BB och se Örebro-GIF.

Nu är jag snart en vecka gammal och jag tänker göra allt för att morsan inte ska ha tid med den här bloggen på ett tag.

Mitt knep är att amma konstant, som tex igår fm då jag ammade från 7:40-13:30. Till slut märkte jag att morsan var totalt utsliten, så då gav jag mig och tog en tretimmars vila.

Inatt har jag sovit 6 timmar i sträck, så jag antar att morsan är jätteglad nu!

Jag fick dessutom smaka ngt konstigt igår...dom kallade det napp...

Från början tyckte jag inte den smakade så gott, men efter en stund upptäckte jag att den var riktigt bra och ville inte släppa den för allt i världen.

Nej, nu ska jag se till så att morsan får ngt att göra igen...

Mvh Ture