Igår tog jag bilen och tuffade iväg för att hälsa på Anna i Sthlm.

Försökte lite halvhjärtat att få med mig A, eftersom jag inte är vidare haj på att köra i den stora staden...A prioriterade att sova ut så jag fick bege mig av själv.

Fick en liten vägbeskrivning av Anna, ända ut mot Ingarö skulle jag (det ligger söder om stan tror jag...jag körde igenom hela stan på Essingeleden iallafall...)

Var rätt nervig när jag var inne i smeten, speciellt i Globentunneln då jag skulle följa väg 222, det var liksom bara att försöka hålla sig i rätt fil.

Inte en enda felkörning och bruden med noll lokalsinne hittade helt klockrent hem till Anna! Lite stolt kände jag mig faktiskt...

Den där stoltheten fick väl sitta i under dagen, ja ända tills jag skulle åka hem...

På hemvägen hade Anna sagt att jag till en början skulle följa skyltar mot Sthlm C och sen E4...Javisst, det fixar ju jag..tänkte jag lite kaxigt...

Det var bara det att jag råkade kolla efter Sthlm C skyltarna liiiiite för länge, så jag missade helt E4 avfarten...

Vips sa det så var jag mitt inne i centrala Sthlm.

Vid bla. Slussen (hann jag se mitt i alla nervositet)

Jag blev så nervös så att jag höll på att börja böla, satt och pratade högt med mig själv i bilen: -Camilla, det här klarar du, var uppmärksam, kolla noga på skyltar, ta det lugnt. bli inte hispig osv...

Innerst inne trodde jag inte att jag skulle hitta ut...

Men efter en stund inne i centrala stan hittade jag faktiskt skyltar där det stod E4 norr på...det tog en evighet innan den där j-la avfarten dök upp, men till sist gjorde den det och jag kunde pusta ut!

BORTA BRA MEN HEMMA BÄST!

Eftersom jag vaknade vid 7:30 (fast jag gick och lade mig 02:30 inatt) och inte kunde somna om, såtog jag tag i vårt dammfriska hem...

Dammråttorna var tvungen att bekämpas.

Plockade, fejade och dammsög hela huset...

Skönt att ha fått det gjort, men tyvärr dröjer det väl 2 dagar så ser det lika ut igen...Katterna tappar sjukt med hår just nu.

Sen planterade jag några höstflox i rabatten som bara stått och väntat på att få komma ner i jorden.

Passade på att plantera Margueriterna jag köpte häromdagen också.

Satte igång vattnet ute på altan, och till min bedrövelse upptäckte jag att det läcker från kranen, det måste alltså fixas...

Någon frivillig? Synd att jag inte vet hur man ska fixa det, för då hade jag kunnat göra det själv...

Här är statusen på höstfloxen som jag haft i några år (att jämföra med de nyplanterade här ovan)

Hela vårt hus är förpestat...

Det är A som är den skyldige... Han är som en levande stinkbomb, har aldrig känt sån hemsk och stark vitlöksdoft komma från en människa nån gång, och tänk er det blandat med gamla spritångor...

I morse när jag hittade A i gästsängen på nedervåningen så höll jag på att storkna av lukten bara jag kom ned på nedervåningen. Jag öppnade fönstret i gästrummet och stängde in honom....

Jag vet inte om det är mitt gravida luktsinne som gör sig gällande, hela graviditeten har jag varit sjukt känslig för lök och vitlöksdoft...nåja, lär väl erkänna att jag var lite känslig för det innan också, men nu tycker jag det är värre än värst, eller så hade A ätit typ 4 råa vitlöksklyftor...

Han stinker än fast han duschat och borstat tänderna, när jag kom typ två trappsteg ner i källaren började lukten, ju längre ner jag kom desto värre blev det...fy tusan...

Ikväll har jag vart och spelat livepoker hos Sara och Micke.

Vi var 9 st som satt till bords och det spelades en hundring var, 700 till vinnaren, 200 till tvåan.

Gissa vem som vann då?

Ja självklart var det ju jag som vann, du trodde väl inget annat?

En av händerna på sluttampen måste jag berätta om här:

Min hand: J klöver, Q spader

Sara: Allin ( A, 9 spader....tror jag)

Jag: Call

David: Allin (5, 5)

Flop: Q hjärter, J spader, och typ ett kort i spader...

Turn: 5

Alltså, Sara färg, David triss, jag två par

River: Q

Puuuh, jag trodde det var helkört, men så köpte jag in kåken och den stooooora potten var min...

Efter den potten kunde inget stoppa mig! Jag var på G!

Idag när jag precis vaknat efter min eftermiddagslur så hörde jag massa konstigheter nere i köket...

Jag gick ner och tittade, i vårt kök står 2 st 3-4 åringar och pratar...samma ungar som förra veckan ringde på vår dörr och stack iväg...(mkt lustigt)

Min första reaktion blev: -Hej vad gör ni här?

-Du vi såg en katt gå in här.

-Ja, det är min katt, han får gå in här.

-Jaha...som följdes av blablabla...

För att få väck kidsen sa jag:

-Nu måste jag gå in och ringa i telefon.

-Vem ska du ringa till?

-En kompis, så nu måste ni gå.

-Vi kan vara här, sa den ena ungen och stod bastant kvar på altanen...

Måste ju erkänna att irritationen steg, har lite svårt för barn som bara klampar in hos främmande folk och vägrar ge sig så jag svarade:

-Nej det kan ni inte, nu får ni gå hem.

Då pep dom iväg (trodde jag)

När jag höll på som bäst i telefonen, hörde jag deras röster på altanen igen...och då var jag rejält irriterad för att jag inte fick vara i fred i mitt eget hus.

-Vad vill ni nu då?

-Du det var en till katt som sprang in här.

-Ja det var också våran katt.

-Jaha och så följdes det av ett evigt babblande.

-Nu pratar jag i telefonen så nu vill jag att ni går hem.

-Nej, vi kan vara här.

-Nej det kan ni inte, HEJDÅ (mkt irriterat).

Ungarna vägrade gå, så jag följdaktligen bara sa:

Nu ska jag stänga och låsa här. HEJDÅ. Puffade ut dom lite lätt och stängde igen för att slippa dom.

Får inte barn lära sig att visa respekt nuförtiden? Jag skulle aldrig gjort ngt dylikt när jag var liten, och hade jag gjort det hade jag pipit iväg redan efter första tillsägelsen.

Förresten vart fanns dessa barns föräldrar?  Dessa barn springer runt här vind för våg och "stör" grannarna (det är fler som blivit fast för dem har jag hört)

Jag skulle inte vilja lämna min 3-4 åring utan ngn sorts uppsyn....

Igår orsakade jag ryggont på A...

Han fick tömma alla 50 liters säckar med jord i rabatterna, sen fick han ont i ryggen...

Vem har fixat det där de föregående åren måntro???

Nu har han legat 20 minuter på spikmattan, får se om ryggontet släpper på han...om inte annat får han väl åka till Dinners i Gävlebro och köpa sig 5 minuters massage i massagestolen där...

Jag lider av en hosta som inte är av denna jord.

Pratar jag mer än typ 5 ord i följd drabbas jag av hostattacker.

Hur lätt är det att hålla tyst när man jobbar med barn?

För det första måste man ju höja rösten om man ska ropa på dem, sen ska man ju prata med föräldrarna också...

Hur många antal ggr tror ni jag hostat och snörvlat idag?

Jga kommer nog få träningsvärk i magen imorrn...

A påstår att jag hostat i natt också, så att han inte kunnat sova, inatt tänker han förpassa sig ner till gästsängen.

Det kanske är lika bra det, för när jag hostar säger han: -Sluta hosta!

Hur lätt är det att sluta hosta på kommando?

Tur att jag jobbar kortdag imorgon så att jag kan gå hem och hålla klaffen...

Som små barn på julafton satt vi där med vår nyfikenhet och väntade på att Börjeman skulle komma och visa upp den nya kärleken för oss....

Hur skulle hon vara? Är hon fin? Är hon trevlig?

Och så kom han då äntligen med skönheten!

Vi tog oss en tur ut till Valbo med henne, jag tyckte att hon verkade trevlig vid första anblicken...

Vid Gävle Bro fick jag då äntligen chansen att stifta lite närmare bekantskap med henne, jag tror att hon kommer att platsa i vår gemenskap, hon verkade rätt schysst, förutom att hon luktade lite illa (jag tror att hon varit rökare...)

Det känns som att hon är en potentiell kommande chaufför åt oss...

Titta här så fin hon är: